Björne bloggar: Ekonomismens pseudo-verklighet

Kapitel 4 i Naturvårdsverkets rapport Effektiv miljötillsyn hoppar Björne i stort sett över.
(Laddda hem rapporten här)

Visserligen anmärker författarna redan i början av kapitlet att det i verkligheten finns många fler faktorer än de ekonomiska som påverkar händelseutvecklingen. Man tar ändå sin utgångspunkt i kronor och ören. Det är förvisso samhällets ansvar att se till att de ekonomiska systemen gynnar ett gott miljöbeteende, men mina tillsynsobjekt är individer som i lika hög grad som jag har det allmännas bästa för ögonen. Det är min utgångspunkt.

Björne har tidigare hyllat sina tillsynsobjekt, se betraktelse i Miljö&Hälsa nr 8 2011.

bjornes_2

Annonser

Björne bloggar: Motiverande samtal

Motiverande samtal hittar du i kapitel 8 i Naturvårdsverkets rapport Effektiv miljötillsyn.
(Laddda hem rapporten här)

Björne har tidigare ondgjort sig över Naturvårdsverkets tilltro till motiverande samtal som frälsningen på miljötillsynsområdet, se betraktelse i Miljö&Hälsa nr 5 2013.

”Kunskap är lätt att bära, men väger tungt.” I vårt yrke yppas rikliga tillfällen till förkovring, organiserat i kurser eller av mer slumpartad natur. Ny kunskap är sällan meningslös, förr eller senare får du nytta av den. Björne är vanligtvis positivt inställd till lärande. Kollegornas funderingar kring hur och när motiverande samtal kan vara till hjälp i tillsynen på sid 189 och framåt verkar helt relevanta.

Björne vill trots detta vidmakthålla min tidigare åsikt.

Motiverande samtal ”utgår från människors vilja att själva bestämma över sina angelägenheter och från att människan ofta går i försvar när den egna friheten att välja ifrågasätts eller motabetas” förklaras det på sidan 163.

Kontroll av lagefterlevnad handlar inte om människors frihet. Det handlar om att ifrågasätta och i förekommande fall motarbeta tillsynsobjektets val. Vad inspektörer i första hand behöver stöd och kunskap i är att medvetet hantera denna situation, som i grunden utgör en konflikt.

bjornes_2

Björne bloggar: Effektiv miljötillsyn

Nu har den efterlängtade rapporten kommit! Alla borde ha den under huvudkudden, beakta dock risken för nackspärr – det är 244 sidor.
(Laddda hem rapporten här)

Björne fastnar redan på titeln och hoppar därför direkt till kapitel 12.

Vad är en effektiv miljötillsyn? I Björnes ögon tycks rapporten ha fokuserat på effektiviteten i den miljötillsyn som utförs. Enligt Björnes åsikt är det steget innan, nämligen urvalet av tillsyn, prioriteringarna, det som avgör vad som ska tillsynas, som är det absolut viktigaste när det gäller tillsynens effektivitet. Jag kan granska femtio C-företags journalföring av farligt avfall, men det är kanske utländska upphandlares inköpsresor på landsbygden som ger det största bidraget till den diffusa spridningen av avfallet – betydligt svårare att tillsyna. Rapporten landar ändå i i stort sett samma slutsats som Björne, genom följande resonemang.

effektivmiljotillsyn

Vad författarna menar med effektiv miljötillsyn framgår i kapitel 12 på sidan 232. ”Det är kvaliteten i bedömningen som avgör dess effektivitet […]” ”Givet är att miljötillsynen händer genom de individer som är stadda att utföra tillsynen”. Begrunda kära kollega, att det är dina bedömningar som avgör miljötillsynens effektivitet!

Det är också avgörande vad vi sätter upp för mål för verksamheten, enligt resonemang på sid 234. Till vår glädje menar författarna att behovet av insamling av uppgifter (för att kunna sätta målen) inte ska lägga sten på börda för den enskilde inspektören.

Författarna anser att det blir fundamentalt att definiera vad som utgör professionalism och kompetens för en inspektör. En stor del av projektet och rapporten handlar om Motiverande samtal. Vi ska dock inte låta oss förblindas av detta! Denna samtalsmetodik har utvecklats med målet att möten mellan inspektör och verksamhetsutövare ska bli effektiva. Som framgått ovan är detta endast en mycket liten del av den totala miljötillsynen.

bjornes_2

Webbportal för europeisk växthusgas-forskning

Pressmeddelande: Lunds universitet blir värd för en unik dataportal med information kring utsläpp och upptag av växthusgaser över Europa. De första åren kommer nio miljoner satsas på en gemensam portal där alla resultat kommer vara fritt tillgängliga för andra forskare, myndigheter, näringsliv och allmänhet. Resultaten kommer också kunna visualiseras som till exempel interaktiva kartor.

ICOS (Integrated Carbon Observation System) är en stor europeisk satsning för att långsiktigt följa trender för utsläpp och upptag av växthusgaser över Europa. Ett tätt nät av mätstationer mäter och övervakar utbytet av koldioxid, metan och andra växthusgaser mellan jordytan och atmosfären. Arton länder ingår i samarbetet, och Sverige deltar med nio mätstationer fördelade på sex orter från Norrbotten till Skåne. Den insamlade datan lägger grunden till en unik forskningsdatabank för många områden, som miljö, klimat, meteorologi, jord- och skogsbruk. Därför satsar ICOS nu på att bygga upp en webbportal för att kunna dela data och information om mätningarna och modellkörningarna. Resultat och data ska kunna laddas ner, men också visualiseras på många olika sätt, till exempel som interaktiva kartor eller statistik.

– Vi riktar oss inte bara till experter och beslutsfattare, utan vi vill också uppmuntra allmänheten att ta del av forskningen, säger Anders Lindroth, projektledare för Svenska ICOS. En viktig del av projektet blir att ta fram webbverktyg som låter människor utforska och undersöka hur det står till med växthusgaserna i Europa. De ska kunna kombinera ICOS-data med information från andra källor, och rita sina egna kartor över utsläpp och sänkor, exempelvis i sin egen region.

Portalen kommer att byggas upp och drivas av Sverige och Nederländerna, med Lunds universitet som värd. Verksamheten kommer att omfatta åtta-nio personer, varav sex-sju kommer att vara placerade i Lund. Initialt satsar Vetenskapsrådet tillsammans med Lunds universitet och två universitet i Nederländerna nio miljoner kronor. Den fortsatta verksamheten kommer att finansieras av Sverige och Nederländerna tillsammans med bidrag från ICOS övriga medlemsländer.

– ICOS Kolportals placering i Sverige kommer att ge unika möjligheter för svensk forskning genom att skapa förutsättningar för ett världsledande centrum för kolflödesanalys och modellering, men dess betydelse är potentiellt större än så. Om ICOS Kolportal kan infria de förväntningar som finns blir den ett nav för information om länders och regioners kolflödesbudgetar. I framtiden kommer sådan information vara viktig för internationella överenskommelser kring koldioxidutsläpp, som handel med utsläppsrätter, säger Magnus Friberg, forskningssekreterare vid Vetenskapsrådet.

Målsättningen med ICOS är att få en bild av hur de europeiska ländernas totala växthusgasbudget varierar över tiden och geografiskt under de kommande decennierna. Avancerade datormodeller matas med ICOS-data, väderinformation från satelliter och information om användning av fossila bränslen. Resultaten visar vilka områden i Europa som är ”källor” (har ett nettoutsläpp) eller ”sänkor” (har ett nettoupptag) för växthusgaser. Balansen mellan källor och sänkor varierar naturligt mellan årstiderna, men extrema väderhändelser och den pågående klimatförändringen kan få drastiska och oväntade effekter på t.ex. hur bra skogar är på att ta upp koldioxid, eller hur mycket metan som släpps ut från våtmarker.

Under 2010-2014 satsar Vetenskapsrådet och fem svenska universitet och forskningsorganisationer (universiteten i Lund, Göteborg och Stockholm, Sveriges Lantbruksuniversitet och Polarforskningssekretariatet) tillsammans totalt 100 miljoner svenska kronor på att bygga upp mätstationerna i Sverige.

Källa: Lunds universitet

Inför kommunal vetorätt mot prospektering i alunskiffer

Öppet brev till regeringen

Kopia till näringsminister Annie Lööf

I 45 av Sveriges kommuner är stora delar av berggrunden alunskiffer. Om denna krossas frigörs tungmetaller och radioaktiva ämnen som utgör ett allvarligt hot mot markområden, grundvatten och odling under överskådlig tid. Därför bör ett kommunalt veto införas när det gäller prospektering som syftar till mineral- eller gasutvinning ur alunskiffer.

Konventionell gruvdrift i urberg är en viktig näring, inte minst i Sverige. Våra alunskiffrar har däremot fredats från exploatering sedan 1970-talet. Men till följd av Sveriges extremt exploateringsvänliga minerallagstiftning står nu en lång rad prospekteringsföretag i kö för att få påbörja utvinning av bland annat uran och fossilgas ur alunskiffer.

När alunskiffern bryts sönder frigörs förutom fossilt kol och svavel ett stort antal tungmetaller och radioaktiva ämnen med potential att förgifta omgivande sjöar, vattendrag, grundvatten och markområden i tusentals år.

Erfarenheterna av exploatering av alunskiffrar avskräcker. Ett exempel är urangruvan i Ranstad i Västergötland med verksamhet under 1960-talet. Totalkostnaden för att reducera miljöskadeverkningarna uppskattas till en halv miljard kronor. För att försöka stoppa läckaget av radioaktiva ämnen och för evigt lättlakade tungmetaller har man täckt berget av krossad alunskiffer med ett två meter tjockt lager av bentonitlera, kalksten och morän.

Enligt prospekteringsföretagen är dagens metoder för brytning av alunskiffrar säkra. Detta motbevisas av den pågående miljökatastrofen vid finska Talvivaaragruvan. Där har bland annat nickel utvunnits ur svartskiffer, vars egenskaper är jämförbara med alunskifferns. Trots tillgång till modern kunskap och ny teknologi har verksamheten orsakat vad som beskrivs som en av Finlands värsta miljökatastrofer.

En annan hantering som riskerar att frigöra alunskifferns tungmetaller och radioaktiva ämnen är utvinning av så kallad skiffergas. Metoden kallas för hydraulic fracturing eller ”fracking” och har, trots sin korta historia, redan medfört stora miljöproblem i form av förstörda vattentäkter och landskap där den tillåts, exempelvis i USA.

Utöver detta är det oförsvarligt att ödelägga bördig jordbruksmark för överskådlig framtid. Stora områden med alunskiffrar finns i Skåne, Västergötland, Östergötland, Närke, Jämtland, sydligaste Lappland samt på Öland och djupt under Gotland. Just här finns Sveriges bördigaste odlingslandskap, vilket beror på att alunskiffern normalt förekommer tillsammans med kalksten.

Det är mäniskorna som bor och verkar i de 45 berörda kommunerna – och generationerna efter dem – som kommer att få leva med konsekvenserna om våra alunskiffrar bryts sönder. Därför bör kommunerna ha rätt att tacka nej till undersökningar som syftar till utvinning ur alunskiffrar.

Vi riktar följande uppmaning till regeringen och näringsminister Annie Lööf:

Det är hög tid att inse den stora skillnaden mellan exploatering av alunskiffer och konventionell gruvdrift i urberg. Inför ett kommunalt veto mot all slags prospektering i alunskiffer!

Carl Piper, jordbrukare, initiativtagare till uppropet

Lars Ahlkvist (M) Hörby

Annsofie Andersson (S) Östersund

Kristina Bendz (M) Ystad

Ulf Bingsgård (M) Trelleborg

Magnus Björkman (M) Tomelilla

Camilla Egberth (S) Motala

Ulf Eriksson (C) Falköping

Curt B Gustavsson (S) Tidaholm

Mats Helmfrid (M) Lund

Kent Ingvarsson (M) Mörbylånga

Anders Jonsson (M) Simrishamn

Katarina Jonsson (M) Skövde

Birgitta Jönsson (S) Svalöv

Peter Kovacs (M) Höganäs

Lisbeth Lennartsson (C) Borgholm

Cecilia Lind (S) Eslöv

Lars-Ingvar Ljungman (M) Vellinge

Stefan Lundgren (M) Sjöbo

Pierre Månsson (FP) Kristianstad

Leif Nord (M) Åre

Karin Paulsson (S) Berg

Ilmar Reepalu (S) Malmö

Åke Svensson (S) Gotland

Maria Söderberg (C) Krokom

(Samtliga kommunföreträdare är kommunstyrelsens ordförande.)

Kurs i provtagning och livsmedelsanalys

Lär dig mer om provtagning och analysutvärdering, olika analysmetoder och bedömning av analysresultat. EU-kommissionens kontrollorgan FVO (Food and Veterinary Office) har vid sina granskningar av Sveriges Livsmedelskontroll, riktat kritik mot att Sveriges kontrollmyndigheter tar för lite livsmedelsprover och att kunskaperna om provtagning och bedömning av analyser behöver ökas. YMH kan nu i samarbete med analysföretaget ALcontrol erbjuda en unik utbildning för dig som är livsmedelsinspektör.

Kursen består både av en grundläggande teoretisk del om mikrobiologi och provtagning samt en praktisk del på laboratoriet där valda livsmedel ansätts och utvärderas under kursdagarna.

Kursledare är Jeanette Forsell som är livsmedelskonsult på ALcontrol och har mångårig erfaren-het av att hålla utbildningar inom livsmedelsområdet och Nils Alesund som varit senior adviser/miljöexpert på SKL till nyligen och dessförinnan under många år miljö– och stadsbyggnadschef och miljöchef i flera kommuner.

Kursen är på två dagar med start kl 09.30 dag 1 och slut kl 16.00 dag 2.

Avgifter: Medlem i YMH betalar 3 950:- exkl moms. Observera att medlemskapet är personligt.
Ej medlemmar betalar 4 700:- exkl moms. Kaffe, lunch och kursmaterial ingår.

Allmänna frågor om kursen kan ställas till Nils Alesund, tel 070-786 73 11 eller via mail på kurser@ymh.se. Frågor om kursens innehåll och tekniska frågor kan ställas till Jeanette Forsell på 076-527 40 66 eller via mail på jeanette.forsell@alcontrol.se.

Inbjudan och anmälningsblankett finns på http://www.ymh.se och på www.alcontrol.se