Category: Debatt

Digital teknik som förändrar vardagsarbetet!

Vi befinner oss i början av en utvecklingsspiral där digitala verktyg ständigt ser dagens ljus. I takt med att kommunikationstekniken utvecklas så kommer vi att få tillgång till allt mer avancerade apparater och förhoppningsvis också tjänster som vi kan använda var vi än befinner oss.

Via våra smarta telefoner har vi fått en försmak på vart vi är på väg. För de flesta yrkesgrupper så innebär det ständiga förändringar som berör vardagsarbetet. Genomslagskraft i förändringen hänger ofta ihop med hur enkel och tillgänglig själva apparaten är men också hur stor nyttan av användningen är i förhållande till priset. Men det finns en aspekt som ofta glöms bort när nyttokalkylen görs och det är: Hur enkelt är det att integrera informationen från de nya digitala verktygen med verksamhetssystemet som vi använder till vardags? Digitala bilder är idag en etablerat och viktig del av dokumentationen för många inspektörer och även mätresultat integrerar många direkt med verksamhetsystemen via exempelvis diarienumret. Läs mer

Annonser

Debatt: Vad fick vi ut av leverantörernas svar?

Del 2 B

Det är förstås en tolkningsfråga som beror på den referensram man använder vid bedömningen. Generellt kan man säga att det var ganska väntade svar som varken överraskar eller förvånar. Men det intressanta är att av svaren kan vi bygga en bild av den nya systemgenerationen. En ”förväntans-bild” som förhoppningsvis kan bidra till att de kommuner som vill redan nu kan börja förberda sig. Läs mer

Debatt: Verksamhetsutveckling i en digital samtid

Del 2 A

Vad kan vi förvänta oss av nästa generation verksamhetssystem
inom miljö- och hälsovårdsområdet? 

Den frågan har ställts till fem potentiella leverantörer på den
svenska marknaden på så sätt att alla fick

samma enkät på 18 frågor fördelat på 7 olika områden.
De fem tillfrågade företagen var:

– EDP Consult AB, Staffanstorp
– Lemontree AB, Stockholm
– OA Data, Göteborg
– Prosona AB, Eskilstuna
– Tekis AB, Stockholm/Köping

Lite överraskande var det att endast två företag som svarade.
Att det var EDP Consult och Tekis var däremot inte överraskande
eftersom de tillsammans är systemleverantörer till ca 95 % av landets 290
kommuner/regioner. Enkäten omfattade som sagd 18 frågor som
redovisas här tillsammans med svaren från EDP Consult och Tekis.

Ladda ner del 2 A (pdf) med alla frågor och svar >>

Debatt: Verksamhetsutveckling i en digital samtid!

(Del 1 av 3)

Ladda ner del 1 (pdf)>>

Digitala hjälpmedel tar allt större plats i vår vardag. På bara ett par decennier har vi datoriserat vardagsarbetet och gjort oss helt beroende av datorer i alla möjliga storlekar. Vi befinner oss i en utvecklingsspiral som rör sig allt snabbare vara sig vi vill det eller ej. Om du för ett ögonblick tänker tillbaka så har digitaliseringen under samma decennier medfört en rad ganska genomgripande förändringar:

– Mobiltelefonerna har förvandlats från tegelstenar till smartphones/fickdatorer

– Datorerna har minskat från knappt släpbara till små behändiga kommunkationsapparater

– Vi har gått från analoga kameror med film till inbyggda digitala kameror som levererar bilder direkt

– Vi har gått från stora klumpiga bildskärmar till små enkla kommunikativa läs läsplattor

Allt har gått fantastiskt snabbt och det är långt ifrån slut. Vi är bara i början av det som kallas den digitala medieintegrationen. De medier – radio, TV, tidningar, telefoni m fl – som tidigare hade sina egna dedikerade kanaler för kommunikation håller på att smälta samman på en enda stor kommunikationsplattform som heter: Just det – Internet. Sedan 1995 då Internet öppnades publikt har det gått enormt fort. Läs mer

Det behövs både kommunal och statlig tillsyn

DEBATT: Slipper vi framtida skandaler med hästkött eller färgad fläskfilé genom att överföra tillsyn och kontroll från lokal (kommunal) till central (statlig) nivå? Ansvarig minister och EU-parlamentariker väljer felaktigt att förenkla och förminska frågan om organiserad brottslighet inom livsmedesindustrin genom att svara ja på den frågan.

Återigen höjs rösterna att kommunalt organiserad tillsyn och kontroll ska centraliseras. Tyvärr saknas väl underbyggda argument och fakta som talar för att det skulle lösa noterade brister. Snarare bör fokus ligga på förtydligad ansvarsfördelning och ömsesidigt förbättringsarbete i samverkan på både lokal och central nivå.

Det problem som nu senast har noterats är att kött (häst och gris) felaktigt förekommer i halv- eller helfabrikat som enligt deklarationen endast ska innehålla nöt. Orsaken till problemet är naturligtvis ett systematiskt fusk men också, vågar vi påstå, en gränsöverskridande handel med kött i flera led med bristande kontroll i produktionsledets samtliga delar. Av ansvarig minister, och engagerad EU-parlamentariker, formuleras därefter den slagkraftiga lösningen: överför kontroll av livsmedel från kommunerna till statligt verk i Sverige!

Eskil Erlandsson (c) anser exempelvis att ansvaret för kontrollen av gårdsslakterier ska överföras från kommunerna till livsmedelsverket (Ekot, publicerades måndag 25 februari kl 17:10). Maurit Paulsson (fp) förordar ett samlat centraliserat ansvar för väsentliga delar av livsmedelskontrollen (SVT 11 februari 2013; Sundsvalls Tidning 21 februari 2013). Men, på vilket sätt löser det problemet med hästkött som deklareras som nöt och färgad fläskfilé i en sofistikerad gränsöverskridande handel?

I båda de uppmärksammade fallen har den centrala myndigheten haft det avgörande ansvaret för kontrollen. Vad vi vet så är det inte på gårdsslakterierna eller i produktionsanläggningar där kommuner har varit kontrollmyndigheter som själva köttfusket har skett. Det finns därmed inte presenterade fakta som stödjer att förespråkad lösning (centralisering) motverkar orsaken till problemet (bristande rutiner, kontroll och sanktioner vid framställning och handel med köttprodukter på en gränsöverskridande marknad).

Här har vi alltså att göra med företrädare för ett viktigt politikområde som aktivt försöker hitta problem som man redan har formulerat en lösning till, men som fullständigt missar orsaken. Det motsvarar inte hur vi förväntar oss att demokratiska, kloka beslut ska beredas.

Det är Livsmedelsverket som utövar kontroll på livsmedelskedjornas huvudkontor, som Ica och KF, samt över Findus anläggning i Bjuv. På motsvarande sätt har de, efter ett tufft utrednings- och myndighetsarbete av flera kommunala livsmedelsinspektörer, varit ansvarig för att agera mot ansvariga aktörer i fallet med den falska oxfilén. Med andra ord löser vi inte identifierat problem genom att föra över befintlig kommunal kontroll till livsmedelsverket – kontrollansvaret för aktuella ärenden ligger ju redan där.

Den förbättrade kontrollen som behövs på nationell och europeisk nivå är naturligtvis kostsam. Den bör dock inte finansieras genom att skrota den kommunala kontrolluppgiften – för de har olika målgrupper och uppgifter att sköta. Den kommunala kontrollen är effektiv och ändamålsenlig för små och medelstora livsmedelsproducenter. Närheten främjar effektivitet och täthet i kontrollen samt kunskap om den lokala situationen – glöm inte att det var bra kommunal kontroll i dialog med verksamhetsutövare och kunder som ledde till att åtgärder till slut vidtogs när det gäller fallet med den färgade fläskfilén!

Det finns ett annat problem som ofta uppmärksammas när centralisering av kontroll och tillsyn förordas: att kvaliteten och innehållet i den varierar mellan de många kontrollmyndigheterna på lokal nivå. Detta är ett problem som måste tas på allvar. Förmodligen är orsaken här just att den är lokalt organiserad och att det därför, förutom det statliga ansvaret, finns närmare 290 kontrollmyndigheter. Här kan vi även tänka oss att en centralisering skulle kunna bidra till att lösa problemet. Men, det kan uppstå andra ej önskvärda problem med en sådan åtgärd.

Här går det att hitta fakta i en nyligen genomförd centralisering av ansvarig jordbruksminister där kontrollfunktioner överförts från kommun till stat. Under 2009 överfördes tillsynen av djurskyddet från kommunerna till länsstyrelsen. Syftet var en god, likvärdig och mer effektiv offentlig djurskyddskontroll i hela landet i enlighet med EU:s och svenska regler.

Som underlag till beslutet att överföra djurskyddet till länsstyrelsen låg ett par rapporter från Riksrevisionen. Granskningen av djurskyddet visade på brister i den kommunala tillsynen. Ett 30-tal kommuner hade inte bedrivit kontroll. Samtidigt konstaterade Jordbruksverket att 20 till 24 procent av djurskyddsobjekten kontrollerades per år under åren 2002-2008 (det innebär att djurhållarna i snitt får närmare en kontroll vart fjärde eller femte år).

Vad har då hänt efter centraliseringen av djurskyddet? Ja, en uppföljning från statskontoret – regeringens egen utredningsmyndighet – visar på att tillsynen har blivit mer likvärdig. ”Det finns mer av gemensamma förfaranden, dokumentation och rapportering av kontroller”, konstateras det (Djurskyddskontrollens utveckling 2011:23 s. 7).

Men likvärdig på vilket sätt? I Skåne län konstaterades 2011 att knappt 2 procent av djurskyddsobjekten kontrollerades årligen genom så kallad egeninitierad, planerad kontroll (det vill säga ej föranledd av klagomål). I Västernorrland noteras att en mycket stor del av arbetstiden går åt till resor eftersom djurskyddsinspektören tvingas utgå från länsstyrelseorten istället för från den kommun där djurskyddsobjektet finns.

Den ökade likvärdigheten medför således påtagligt försämrad frekvens och effektivitet i kontrollen – vilket även statskontorets rapport vittnar om: ”Antalet kontroller har minskat drastiskt, både i absoluta tal och per årsarbetskraft, och därmed har kostnadseffektiviteten gått ner” (s. 8). Antalet akuta ingripanden på grund av anmälningsärenden har ökat, vilket inte är märkligt när frekvensen av planerad kontroll minskar.

Så, innan en lösning på problemet med köttfusket formuleras bör alternativa lösningar undersökas. Vi välkomnar en konstruktiv dialog om vilka tillsyns- och kontrolluppgifter som lämpar sig för den lokala, nationella och europeiska nivån och inte fastna i en icke-konstruktiv dialog om centralt eller lokalt organiserad tillsyn och kontroll. För detta krävs nog en ny allsidig offentlig utredning som tittar på den samlade bilden av ansvarsfördelningen av tillsyn och kontroll inom miljö- och hälsoskydd samt livsmedelskontroll.

Så länge centralisering ensidigt föreslås som lösning på fusk och brister, oberoende av orsak eller problemets karaktär, kommer vi inte att lösa problemet med köttskandaler. Det behövs förbättringsarbete på såväl lokal som nationell nivå, helst i samverkan. Förtydligad ansvarsfördelning och gemensam kompetensutveckling och kraftsamling är att föredra istället för en dragkamp om resurser mellan kommunal och statlig nivå.

Andreaz Strömgren, miljödirektör i Sundsvall,
och Sven Inge Svensson, miljöchef i Hässleholm
och ordförande i Kommunala miljöchefer